Thats true happines. I know exactly what they are feeling. I get so happy to watch this video and i cant stop smiling.

Jag blir så himla glad för deras skull. Att dom har fått upplevt detta som så många människor vill göra. Jag förstår hur dom känner sig när dom står i kön, jag förstår hur dom känner sig när dom står framför Ian och Paul, jag förstår hur dom känner sig efter dom har träffat dom. Jag vill också känna den känslan, jag vill inte bara förstå hur dom känner. Nästa år då gäller det. Om dom inte kommer till europa så kommer jag till Usa. Och jag har sakt det förut, jag menar allvar. Det är bara att få sina föräldrars tillstånd och åka med någon över 18 tror jag att det var, eller att få sina föräldrars tillstånd kanske räcker? Nä jag vet inte, men jag tror inte det för man får ju inte ens åka till Danmark om man inte är 18 utan sina föräldrar, töntigt! När ens föräldrer säger att man får åka så räcker det inte, puh. Skitsamma, back to the subject. Ja, så allstå att få sina föräldrars tillstånd blir det svåra problemet but im workin on it. Jag kommer antlagligen att vara 17 då, det beror på när dom har "the event" som dom kallar det. Ett år tills man är arton då, och då tycker jag faktiskt att man får åka utomlands även om det är till The untited states of America. 

Men tänk dig den känslan när man står i kön och man är den nästa personen som ska fram. Jag vet inte hur jag skulle klara av det, eller om jag skulle klara av det. Jag skulle vara så jävla nervös så det inte finns. Som att allting runt omkring dig stannar. Alla känslor kommer på en och samma gång, och man har dom framför sig. Ian and Paul. Det skulle kännas som en dröm, som att det inte är på riktigt. "Omg Ian, omg, omg,keep it together, keep it together, breath, omg Ian, omg paul, omg i love you, ian, ian, ian, omg, omg, omg, okey breath..OMG IAN" - någonting såhär mitt huvud tänka exakt innan jag skulle gå fram. När jag väl är där framme vet jag inte vad som kommer att hända. Efteråt kommer jag börja gråta, det vet jag. Även om jag inte vill stå och grina lixom men jag skulle inte kunna hålla inne mina känslor om hur jävla glad jag är. Blir nervös nu när jag bara tänker på det.